En viktig punkt i detta var att lägga ut information på kommunens hemsida, där man beskriver vad den enskilde medborgaren (och ev. fastighetsägaren) själv bör göra för att förhindra skador; en sorts motsvarighet till MSB:s ”Om krisen eller kriget kommer”. För villaägaren kan det gälla att se till att man har lutning på omgivande markytor ut från huset, inte tvärtom. För källarhus bör man skriva om hur man använder källarvåningen för förvaring och vilka begränsningar som man bör beakta. Generellt gäller det att inte lägga eller ställa känsliga saker direkt på golvet. Naturligtvis bör det också framgå vem som skall kontaktas i nödsituationen. När översvämningen är ett faktum, och man sätter in pumpar, skall man aldrig någonsin släppa det uppumpade vattnet i spillvattennätet. Åtskilliga skador hade kunnat förhindrats om man följt denna enkla regel. Detta är också något som man måste göra väldigt klart för räddningstjänsten och för olika entreprenörer som verkar i kommunen. Samordna gärna den här typen av information med aktuella försäkringsbolag.

När det gäller hydrologin i stort måste man skaffa sig en bild av hur låglänta områden, i närheten av vattendrag och sjöar kommer att påverkas av en plötslig nivåhöjning av vattenytan. Hur påverkar detta bebyggelsen i samhället? Här bör man absolut genomföra GIS-studier med hjälp av officiellt kartunderlag. Vänta inte med detta!

 

Finns det strypande sektioner nedströms som skall bevakas eller åtgärdas? Finns det dammar och vattendrag uppströms som måste hanteras? Ta fram information om eventuella vattendomar för dammar, såväl uppströms som nedströms. Eller är det rentav så att stora markområden utanför orten avvattnas via diken som leds in i kommunens dagvattennät? Finns risken för att sådana områden kan ge mycket stora tillskott vid långvarig och kraftig nederbörd? 

Titta över hur dagvattenavledningen sker inom hela orten! Lokalisera eventuella, ”instängda” lågpunkter. Kontrollera i vilka delar ledningsnätet inte kommer att räcka till vid kraftiga och långvariga regn. För detta kan man ha stor nytta av ett enkelt verktyg av typen ”Lodaren” som Aveki (VA-utveckling) tog fram för snart 10 år sedan.

Det gäller att så långt möjligt, behålla nederbörden där den faller (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, LOD). Där behov och möjlighet finns ordnar man lokala fördröjningsmagasin. Det är naturligtvis extremt viktigt att VA-teknikerna samarbetar intimt med planarkitekterna i det här sammanhanget.

Bebyggelseområden som ligger i sluttning är ett särskilt kapitel. Alltför ofta har man vid planeringen missat anpassningen till naturens förutsättningar, vilket ger katastrofala följder vid kraftig nederbörd. Många gånger finns det möjlighet att lägga in avskärande dräneringsstråk i sluttningen. 

Husgrundsdräneringarna räcker inte alltid till för att klara situationen när skyfallet kommer. Med hjälp av avskärande dräneringar kan man också hålla grundvattenytan nere, så att ett visst utrymmer för infiltration alltid finns tillgängligt. Många blir förfasade när man nämner att ”sänka grundvattenytan” och ser omfattande sättningsproblem framför sig. I sluttningarna är dock denna risk liten och härrör från oförutsedda problem som inträffade när man byggde tunnelbanorna under Stockholm. Jag har skrivit mer om avskärande dräneringar i tidigare blogginlägg ”Dräneringsfrågor i plan- och byggprocessen”. 

De ”instängda” lågpunkterna är naturligtvis ett stort problem. Om det finns sådana, som inte kan elimineras med åtgärder som beskrivits ovan, kan man ändå anlägga särskilda pumpbrunnar i själva lågpunkterna. Brunnarna ska finnas tillgängliga för transportabla, stora pumpar vid nödsituationer. 

Tyvärr måste man nog ta viss höjd för att även strömförsörjningen kan slås ut vid nödsituationer.

Gör upp en akutlista över vilka åtgärder som ur VA-synpunkt måste vidtas i en nödsituation och förmedla denna även till räddningstjänsten och eventuella VA-entreprenörer i kommunen. Man må tycka att mycket av detta är självklarheter. Men när man är mitt uppe i nödsituationen är det viktigt att alla hjälps åt.

  /Kent Alm