Oväder i sikte. Kan vi förbereda oss?

adobestock_44896147

Amerikanska meteorologer varnar för att våldsamma stormar kan förväntas i norra Europa under kommande sommar. Det är den ovanligt höga vattentemperaturen i Atlanten som utgör drivkraften i detta. Hur kan vi i Sverige förbereda oss?

Vi har nu under en längre tid fått veta att klimatförändringarna kommer att få sådana här konsekvenser. Vid mängder av konferenser och seminarier har man på sista tiden pekat på att vi måste ta hänsyn till detta i stadsplaneringen. Så kommer säkert också att ske, men det kommer att ta tid för denna teknik ska slå igenom fullt ut. Teknik för lokalt omhändertagande av dagvatten genom olika former av infiltration och fördröjning har faktiskt funnits sedan 50 år tillbaka. Ändå har vi fortfarande den bebyggelse vi nu har, med alla de risker detta medför. 

Med detta inlägg i debatten vill vi slå ett slag för att man omedelbart ska se över vad man med relativt enkla medel kan göra för att undvika onödiga skador.

Dimensionerande situation
Dagvattenledningsnäten i våra samhällen har dimensionerats för att kunna avleda vattnet från ett regn med viss varaktighet och viss återkomsttid, till exempel ett största regn med 20 minuters varaktighet och med en återkomsttid av 5 år. Som regel har man då också räknat med avrinning endast från hårdgjorda ytor och hustak. Låt oss med en gång slå fast att det här är fullständigt ointressant när det kommer en regnstorm av tropisk karaktär. Då kommer det kanske mera än 100 mm på några få timmar. 

En väl fungerande gräsyta kan erfarenhetsmässigt ta emot 40 - 50 mm regn under ett enstaka dygn. När denna gräns överskrids kommer samtliga ytor inom avrinningsområdet att medverka, även gräsmattor och parkmark. Slutsatsen blir att gatorna då kommer att fungera som floder. Om tomtmarken ligger lägre än gatan flyttar floden dit.

oeversvaemning   bild blogg


Bebyggelse i sluttning
Längre gator, som går vinkelrätt mot nivåkurvorna i en sluttning, kommer att leda vatten med hög hastighet. Om gatan ändrar riktning nedöver uppstår stora risker för erosion. Där måste man se över vilka möjligheter man har till förstärkningar, till exempel i form av högre kantstenar eller murar. Gör först en allmän översikt med hjälp av VA-banken för att identifiera problempunkterna. Därefter är det dags för en okulärbesiktning för att bedöma vad som kan göras med enkla medel. Problemen måste även diskuteras med berörda fastighetsägare.

I långa sluttningar bör man också se över om det finns några självklara möjligheter att fördröja vattenflödet på gatorna. Det kan ibland finnas chans att ordna avskärande dräneringar och/eller fördröjningsmagasin. Samarbetet med räddningstjänsten är viktigt. Det kan finnas lägen där man utnyttjar samma teknik för att styra flödet på utsatta gator som i anslutning till öppna vattendrag, d v s portabla mursegment och sandsäckar. 

bild 3 blogg  bild 4 blogg

Bebyggelse i ”instängda” lågpunkter
I de flesta samhällen finns det lågt liggande områden, där vattnet snabbt samlas vid översvämningssituationer. Dessa områden har oftast planlagts under en period med lugnare väderförhållanden, företrädesvis under perioden 1950 - 1990.  Idag kan vi konstatera att dessa områden ständigt dyker upp i nya försäkringsärenden efter häftiga regn.

Det är självklart att det inte finns några enkla universallösningar för att rädda bebyggelsen i sådana fall. Något kan man ändå göra. En sådan åtgärd består i att man försöker samla in vattnet mot en bestämd punkt, där en särskild pumpbrunn anläggs. Pumpningen startas, helst med automatik, så snart det blir tillrinning till pumpbrunnen. Tyvärr händer det inte sällan att det blir strömavbrott i samband med oväder. Det är därför bra att ha tillgång till en portabel motorspruta med hög kapacitet. Med välplacerade pumpbrunnar bör man kunna begränsa omfattningen av lokala översvämningar.

Det är emellertid oerhört viktigt att alla aktörer är införstådda med att översvämningsvatten aldrig någonsin får pumpas till spillvattennätet.

Bebyggelse i anslutning till vattendrag
Här är den stora risken att nederbörd i uppströms liggande områden ökar flödet i vattendraget till sådan grad att översvämning uppstår.

För alla vattendrag behöver man därför undersöka hur tillrinningsområdet ser ut. Finns det reglerade dammar? Finns det sjöar? Finns det markområden som normalt inte har någon avrinning, men som kan medverka vid långvarig och kraftig nederbörd? Hur ser sektionen på vattendraget ut vid passagen genom samhället?

Det är viktigt att göra GIS-analyser över större områden för att kunna bedöma vad som kommer att hända i extrema situationer. Här har man idag god nytta av funktionaliteten hos myCarta.

Man måste också hålla kontakt med ägare till regleringsanordningar och med berörda markägare. Det kan vara mycket bättre att ta en översvämning av något lågt liggande markområde uppströms, än att riskera samma sak i bebyggda områden.

Diskutera gärna inlägget i våra sociala kanaler!
Facebook 
LinkedIn 

kent_90 
/Kent Alm




2024-05-17