Exempel på GIS-analyser. Linn Nordlund, Aveki

Ett tidigare inlägg med rubriken ”Skyfall över samhället – Vem äger problemet?” avslutades med följande ”fromma ”förhoppningar:

• Det får vara slut med att fastställa nya detaljplaner, som redan från början riskerar att ge nya problem.
• Det är också dags att VA-tekniker och planarkitekter gemensamt studerar befintliga planområden, för att identifiera problempunkter och för att åstadkomma nödvändiga, tekniska lösningar för vattenavrinningen.” 

   
Det är just här jag nu vill utveckla diskussionen. 
Jag har flera gånger varnat för att ”gatan blir en flod” vid skyfall. I vår del av världen har vi tidigare varit förskonade från riktiga skyfall. Men med den fortgående förändringen av klimatet måste vi nu på allvar inse att risken för skyfall är stor över hela vårt land. Jag vågar påstå att varken planarkitekter eller VA-projektörer har föreställt sig ett sådant scenario under gångna decennier. Planområden som på papperet ser väldigt trygga och genomarbetade ut kan i verkligheten ha stora risker inbyggda. Det är dessutom inte ovanligt att verksamheter inom området kan ha förändrat förutsättningarna för vattenavledning radikalt.

Under lång tid har det betraktats som en stor fördel att få bo nära sjöar och vattendrag. Nu börjar riskerna med detta bli uppenbara, när stora områden översvämmats. Riskområden har på nationell basis pekats ut av MSB. Alla kommuner borde nu också genomföra egna studier för att definiera mera lokala riskområden vid högvatten. 

Men …
Det är inte bara lågt liggande områden som kan drabbas vid skyfall. Faktum är att bebyggelse i sluttning också innebär speciella risker. Om det kommer 100 mm regn under en timma blir dagvattenledningarna garanterat överbelastade. Stora vattenmängder transporteras då i stället på gatan med hög hastighet.

• Då är det viktigt att gatusektionen klarar av situationen!
• Finns det kantstenar eller murar som gör att vattnet inte kan finna nya vägar?
• Hur har fastigheterna utefter gatan ordnat sin höjdsättning?
• Har det tillkommit förändringar på gatan som stör vattenströmningen, som olika typer av farthinder eller busshållplatser? Har trafikplaneraren tänkt på vattenavrinningen?
• Har den senaste toppbeläggningen ändrat förutsättningarna?
• Finns det möjlighet att avlasta vattenströmmen på gatan genom avledning till lägre liggande parker eller naturområden?

Vad göra?
Det bör vara en självklarhet att medhjälp av GIS-analyser och beräkningar definiera lågt liggande områden och ”instängda” lågpunkter inom planområdet. Genom sådana analyser kan man också få en grov överblick vad gäller speciellt utsatta områden i sluttning. Linn Nordlund på Aveki har tagit fram metoder för detta. Om man använder dessa får man möjlighet att snabbt prioritera områden för närmare studier. Mycket arbetsbesparande! 

Det som man inte kan klara via bildskärmen och kontorsstolen blir dock kvar. Man måste alltså ge sig ut i praktiken, utrustad med kritisk blick och god föreställningsförmåga, för att identifiera kritiska problempunkter och föreslå åtgärder (som inte sällan kan vara av enkel natur). Tyvärr är det här en typ av arbetsuppgifter som ytterst sällan genomförs. Detta är verkligen beklagligt, eftersom man genom detta får chansen att förebygga kommande erosions- och översvämningsskador. Man frågar sig varför.

Organisationsproblem eller status?
Kan det vara så att det är själva organisationsformen, med uppdelning i Plankontor och VA-avdelning som är skulden till att man inte tar itu med detta? I så fall har cheferna något att fundera över. Det lär väl vara så, att när en stadsplan är fastställd, så försvinner Plankontorets intresse. VA-avdelningen svarar ju för den löpandedriften av avloppssystemet. Med detta synsätt missar man många självklara möjligheter till erfarenhetsåterföring. Lösningen bör vara, att man skapar en gemensam arbetsgrupp som regelmässigt följer planområdenas funktion.

Det kan möjligen också vara så, att arbete med praktiska besiktningar anses ha sämre status, jämfört med att använda digitala verktyg. Men då måste man tänka om!


Bebyggelse i sluttning. Kommer kantstenen att klara biffen när gatan blir en flod?


    Kent Alm