Var kommer dagvatten in i spillvattennätet?

brunn stoevlar 527

I det här blogginlägget diskuterar Kent Alm vilka åtgärder man kan göra för att minska belastningen av regnvatten.

Mätningar och beräkningar
I alla de fall när man har stor flödesökning i spillvattennätet i samband med regnväder är det självfallet intressant att tar reda på var stor del av tillskottet sker. Även om man tidigare har genomfört mätningar, fältinventeringar och omkopplingar är det viktigt att göra sådana kontroller. Kanske gick man inte till botten med problemen vid tidigare insatser. Dessutom kan det hända saker som gör att nya vägar öppnas för ytterligare dagvattentillskott. Man kan få en viss uppfattning om hur viktigt det är att göra nya kontroller genom att studera tillrinningen till avloppsreningsverket eller större pumpstationer och jämföra med regnmätningar.

Nederbördsmätning
Att mäta nederbörd under sommarhalvåret är egentligen inte särskilt svårt. Det finns idag driftsäkra och lättskötta registrerande mätare, som kan avläsas via GSM eller internet. Det är en god idé att ha ett flertal mätare igång, fördelade över samhällets yta. Detta är en förutsättning för att man skall kunna göra tillförlitliga analyser av flödesökningar vid regn. Man måste ha klart för sig att de lokala variationerna kan vara mycket stora. Vidare rör sig regnfronter med olika hastighet och riktning.

Flödesmätning i spillvattennätet
Självfallet utgör pumpstationer på avloppsnätet viktiga och säkra mätpunkter när man vill studera flödesökningar i samband med regn. Mätningar med hjälp av pumpstationerna ger mycket säkrare och mera noggranna uppgifter jämfört med flödesmätningar direkt i självfallsledningarna.

bilder juni 20

Uppfyllnadsmätningi Pstn    Portabelt mätskibord       Givare för vh-mätare

Portabla mätöverfall ger noggranna mätresultat men kan inte användas i detta sammanhang, då de ger en kraftig begränsning av ledningssektionen och därför kan orsaka översvämningar. Oftast används i stället någon variant av vh-mätare (hastighet/nivå-mätare). Felvisningen hos dessa kan emellertid vara betydande då det är väldigt svårt att genomföra en kvalificerad kalibrering för aktuell mätpunkt.

Som ett alternativ till vh-mätare vill jag särskilt nämna möjligheten att mäta vattnets elektriska ledningsförmåga. Regnvattnet har mycket litet joninnehåll och har därmed dålig elektrisk ledningsförmåga jämfört med ”normalt” spillvatten. Genom att beräkna utspädningen vid regntillfället får man faktiskt ett riktigt bra värde på flödesökningen. Vid de stora kampanjmätningar jag var med om att genomföra i början av 1980-talet använde vi denna metod med stor framgång. Vi utvecklade en enkel givarekonstruktion som såg ut som en ”paddel” med mycket mjukt blad. Mätelektroderna satt på denna ”paddel” som hela tiden flöt på ytan i ledningen och anpassade sig efter flödet. Det var enkelt att etablera mätpunkter utan att man ens behövde gå ner i brunnen

bild2 nbjuni

Beräkningar
I och med att man använder sig av registrerande regn- och flödesmätare får man också exakta tidsangivelser när olika händelser inträffar. Genom att göra jämförelser med mätresultat från en närliggande nederbördsmätare med resultaten från viss flödesmätare i spillvattenledningen kan man beräkna hur stor avrinningsyta som flödesökningen efter regn omfattar.

bild3nb

Med dagens utvecklade mätteknik kan man emellertid gå betydligt längre än så. Om man går ned i detalj i diagrammen kan man bedöma ungefär hur lång tid det tar innan en nederbördstopp resulterar i motsvarande flödestopp i mätpunkten i ledningen. Då får man underlag för att ”baklänges” beräkna på vilket ”rinntidsavstånd” som huvuddelen av de medverkande ytorna måste ligga. Detta kan i sin tur sedan hjälpa till att prioritera områden där en detaljerad fältinventering sedan bör genomföras, för att lokalisera eventuella felkopplingar eller andra systemfel.

Den som är intresserad av att fördjupa sig i det här kan hämta lite inspiration från ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola (Elisabet Kjellgren och Lars-Göran Gustafsson 1987). Hjälp med analysen kan man också få genom att utnyttja data från VA-banken. För några år sedan gjorde jag en del försök i den riktningen genom en tilläggsapplikation som vi kallade för ”Lodaren”, en enkel avrinningsmodell.

I ett kommande avsnitt kommer olika metoder för fältinventering av regnvattenavrinningen.

kent_90      /Kent Alm


2020-07-02