Du är här: Startsida / Aktuellt / Bloggen

Vidga vyerna!

Vi får nu vänja oss vid en utveckling med stora variationer i klimatet. Långa torrperioder växlar med oerhört nederbördsrika veckor. Främst tänker vi på skyfallsliknande regn under en annars ovanligt varm och torr sommar. Då kan vi få stora problem med dagvattenavrinningen. Tekniska lösningar som är dåligt anpassade till naturens förutsättningar visas i blixtbelysning.

Det är dock inte enbart denna typ av situationer vi måste klara. Vi vet att våra avloppsreningsverk tidvis belastas av orimligt stora grundvattentillskott. Vi avleder alltså mycket rent grundvatten till reningsverken. Detta sker framför allt under perioder med högt grundvattenstånd. Oftast rör det sig om några månader efter kraftig snösmältning. Men nu ser vi att sådana perioder inträffar också efter intensiva regnperioder, särskilt under perioder då växtligheten vilar och avdunstningen är liten eller obefintlig. En sådan period ser vi nu, särskilt i södra Sverige. Det är nu läge för så kallade nattmätningar. Dags att ge sig ut och lyfta på brunnslocken och skaffa kunskap om var grundvattentillskotten sker. Detta skall ske genom välorganiserade insatser nattetid under torrvädersdygn. Detta ger oerhört viktig kunskap om hur ledningsnätet verkligen fungerar. De insatser som blir följden leder inte sällan till att vattenbalansen i området förbättras. Givetvis får man då också förbättrad effekt hos reningsverket och en icke försumbar besparing av onödig pumpning.

När är det läge för nattmätning?

För att få full effekt bör nattmätningen ske när grundvattenståndet är högt.

Hur skall man då veta när så är fallet?

Du hittar den här redovisningen på SGU:s hemsida.

Jo, numera kan vi få ett väldigt bra underlag för detta genom att följa SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) redovisning av aktuella grundvattennivåer, som uppdateras varje vecka. Det är då kartan för ”Små magasin” som

skall användas. I bilden till vänster från 2023-01-10 är det de blåfärgade områdena som är högaktuella.

Grundvattennivåerna i dessa små akvifärer kan stiga överraskande snabbt. Det ljusblå området i södra Sverige var veckan innan gult eller brunt!

Det är alltså ihållande, men ganska stillsamt regn och viss snösmältning som orsakat det snabba omslaget.

Ofta har man ett par månader på sig, innan grundvattenytan åter sjunkit till normal nivå. Det finns all anledning att följa upp detta. En del kommuner håller själva koll på grundvattennivåer, särskilt i närheten av grundvattentäkter. Men jag tycker att SGU:s presentation är fullt tillräcklig för att fatta beslut om mätomgångar.

Den kunskap man får genom nattmätningarna kan man aldrig få om man inte är beredd att lämna skrivbordet. Vänta inte på någon framtida app!

Filosofisk diskussion

Det borde nu stå klart för alla att vi måste anpassa våra VA-lösningar så att de klarar ett mycket större spektrum vad gäller klimatet än vad som tidigare varit nödvändigt.

Många forskare håller idag på med avancerade klimatmodeller. Det otäcka är att vi aldrig får någon verklig chans att kalibrera dessa modeller. Detta kan göras först 100-tals år efter det att olika katastrofer inträffat. Jag minns den period när vi började använda datormodeller för att beräkna avrinning via dagvattenledningar efter regn – en väsentligt enklare uppgift. Då hade vi möjlighet att efter varje regn ”skruva på några rattar” i modellen, så att resultatet stämde med det verkliga utfallet. Först efter ett stort antal regntillfällen av olika typer kunde man vara någorlunda säker på att modellen verkligen fungerade. Sådana möjligheter får vi alltså inte med klimatmodellerna. Tvärtom är det så att naturen lär komma med en mängd överraskningar som varit omöjliga att förutse.

I hela världen kämpar man för att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Dessvärre tillkommer hela tiden nya risker som vi inte tagit med i kalkylerna. Jag tänker då på sådant som metanutsläpp från världshaven och från tinande tundraområden. I dagsläget tycks det därför inte särskilt troligt att vi kommer att klara de högst ställda målen. Man talar om ”tipping points”. Under mina mera pessimistiska stunder misstänker jag att vi passerade en viktig sådan redan under förra seklet, utan att förstå vad som hände. Det hör till saken att man under större delen av 1900-talet såg inledningen av nästa istid som en mycket större risk än en växthuseffekt som fortfarande betraktades som en teori bland flera.

Oavsett detta, gäller det nu för oss att göra så gott vi kan och snarast möjligt ta itu med att förebygga problem i våra samhällen. Vi måste utnyttja all den kompetens som finns och inte minst då våra fina GIS-verktyg. Se mitt tidigare inlägg ”Teknik i natur”.

Men återigen: Planera omedelbart in en serie nattmätningar för att komplettera kunskapen om avloppsnätet och vattenavrinningen!