För att få bäst resultat bör man ta hänsyn till avvattningen redan då översiktsplanen utformas. Det kräver att man har nära samråd med aktuella plan- och landskapsarkitekter. Det får inte vara fråga om att lägga ut planområden i form av geometriska figurer utan närmare hänsyn till de naturliga förutsättningarna. Man måste ta ställning till hur eventuella utströmningsområden för grundvatten ska hanteras. Instängda områden, som inte kan ha någon naturlig avrinning måste undvikas.

Enklare okulärbesiktningar av såväl vegetation som hydrogeologi bör absolut genomföras. Som figuren nedan antyder kan det vara tämligen enkelt att identifiera utströmningsområden. I naturområdet anpassar sig verksamheten snabbt till sådana förutsättningar genom att fuktighetsälskande och tät vegetation utbildas. För att man ska kunna undvika instängda områden har man idag goda möjligheter att utnyttja 3D-modeller.

I den orörda terrängen kan det vara ganska lätt att hitta utströmningsområden.

Detaljplanen
Om VA-ansvariga deltar aktivt i planprocessen har man också möjlighet att lägga in eventuellt erforderliga dräneringsstråk i detaljplanen. Det är även där man reserverar nödvändiga grönområden och grönremsor för lokal dagvattenhantering. För att vara ute i god tid med detta bör man i förväg genomföra geotekniska provtagningar och ordna observationspunkter för kontroll av grundvattennivåerna.

Utbyggnad av VA-ledningsnätet
Vid utbyggnaden av VA-ledningsnätet inom det nya området får man möjlighet att kartera jordlagerföljd och grundvattenförhållanden i ledningsgravarna. Tyvärr får vi konstatera att vi varit dåliga på detta historiskt sett. Här finns anledning till bättring. De geotekniska uppgifterna för ledningsgravaran bör absolut föras in i VA-databasen. Dessa uppgifter är väldigt viktiga vid framtida ombyggnader och åtgärder. Inte sällan är det olyckliga val av grundläggningsmetoder för ledningarna som kommer att innebära en omläggning i förtid.

Att projektera VA-ledningsnät innebär inte bara att man skall kunna dimensionera ledningar och välja rätt rör. Naturanpassning av konstruktionen är oerhört viktig. Man måste använda hela sin tekniska fantasi och göra det bästa möjliga av situationen.

Husbygget
Man skulle kunna undvika många tråkiga problem om geotekniskt kunniga VA-tekniker gjorde en enkel okulärbesiktning av schaktbotten innan dräneringslager och isolering läggs ut. Då får man möjlighet att kontrollera att grundläggningsförhållandena är de förväntade.

Här nedan redovisas ett exempel från verkligheten på vad som kan hittas. Viss del av grunden utgjordes här av berg, som man varit tvungen att schakta bort. Grundläggningen genomfördes under september månad. Det var torrt och fint i schaktgropen. Efterkommande vår ägde en kraftig snösmältning rum. Grundvattennivåerna steg snabbt. Det visade sig då att dräneringsledningen från byggnaden levererade flera liter per sekund, vilket inte alls var förväntat. I efterhand kunde man, vid en hydrogeologisk besiktning konstatera, att huset hamnat rakt över en starkt grundvattenförande sprickzon i berget. Åtgärden blev att man ordnade en pumpbrunn utanför tomtgränsen i samma sprickzon. Från brunnen pumpades vatten till ett närliggande vattendrag när grundvattennivån stigit till viss nivå. 

Tyvärr är det långt ifrån alltid man kan ordna lika effektiva lösningar på uppkomna problem. Det viktiga är emellertid att man använder all sin fantasi och kunskap för att göra det bästa av situationen.

Sprickzonen i berget kan utgöra dränering från jättelika naturområden.

I kommande avsnitt tar jag upp frågor om regnvattentillskott till spillvattenledningsnätet.

  /Kent Alm