Förlustmätning på vattenledningsnätet - ett grannlaga teknikområde

i moerkret aer en katt alltid graa

"I mörkret är alla katter grå"

Kent Alm är tillbaka med ett nytt blogginlägg och den här gången riktar han uppmärksamheten mot läckagestatus.

Att mäta upp hur mycket dricksvatten som förloras genom utläckage är en tekniskt mycket svår uppgift. Likafullt är det något som varje VA-förvaltning förr eller senare tvingas ta itu med. Det lär vara så att man ”alltid” vet hur mycket vatten som går ut från vattentäkten till ledningsnätet. Där är registreringen enkel. I princip består den enda felkällan i eventuell missvisning hos vattenmätaren. I den mån samtliga kunder också har vattenmätare kan man, på årsbasis beräkna uppmätt vattenmängd som levererats till kund. Mellanskillnaden mellan det som uppmätts vid vattentäkten och det som levererats till kund anses utgöras av följande delar:

• Allmän, inte uppmätt, förbrukning (brandpostspolning, vissa former av bevattning, eldsläckning etc.).
• Förbrukning hos kunder som inte har vattenmätare (inkl. eventuella ”tjuvkopplingar”).
• Vattenförluster genom utläckage.

Sammantaget bildar dessa tre poster en ganska stor ”gråzon”, som det nog lönar sig att titta lite närmare på. Det påstås att utläckaget ”normalt” uppgår till 15 á 20% av vattenmängden från vattentäkten.

15 – 20 % av levererad vattenmängd låter kanske inte så väldigt mycket, men i dessa siffror kan enskilda, ganska stora läckage döljas. Man brukar ofta höra att ”det går inte att leta efter sådana läckage, det räcker med att det är ett antal vattenklosetter som står och droppar”. Detta tror jag inte på. Det är bara en undanflykt för att slippa ett besvärligt men väldigt viktigt jobb. 

Distriktsmätning nödvändig
För att få ett grepp om i vilka delar av samhället de största läckagen finns måste man göra en indelning av ledningsnätet i ”lagom” stora distrikt, som kan stängas av med ventiler. Här har man ett mycket gott stöd i VA-bankens funktioner för spårning och distriktsredovisning.

Sedan gäller det att försöka mäta utläckaget per distrikt. För att klara detta krävs en hel del fantasi, så att man verkligen utnyttjar de möjligheter som trots allt finns. Rätt tillfälle att genomföra sådana mätningar är under ”småtimmarna” på natten, då konsumenternas ordinarie förbrukning är som lägst.

Om det är så att man har en högreservoar i systemet kan man utnyttja denna för att mäta utströmmad volym under en viss tidsenhet. Själv har jag varit med om att genomföra mätkampanjer där vi använt precisionsmätning av vattennivåer med hjälp av kontaktelektroder. Vi utnyttjade då vattnets elektriska ledningsförmåga, som slöt elektroniska kretsar. När vattenytan sjönk bröts strömkretsarna successivt. Elektronisk tidmätning skedde för varje intervall. Eftersom man hade beräknat arean för vattenytan i reservoaren fick man ett ovanligt säkert mått på utflödet. Nivåintervallerna vi arbetade med rörde sig om 2 – 4 mm.

Med ett sådant här förfarande är det ytterst viktigt att man har en noga genomtänkt plan för stängning och öppning av ventiler. Det krävs en närmast militär organisation och en öppen kontakt mellan mätutrustning i reservoaren och fältpersonalen. Som lön för mödan får man en god bild av hur utläckagen fördelas. Man får underlag för att bedöma var det kan löna sig att gå vidare med andra metoder för mätning eller läcksökning.

”I mörkret är alla katter grå!”


vattentorn


Vattentorn och andra former av högreservoarer kan vara bra mätpunkter för förlustmätning.

hydrofor

I mindre samhällen hittar man ofta sådana här hydroforer i grundvatten-verk. Då kan man utnyttja eventuellt vattenståndsrör vid förlustmätningen.

Vilka är dina erfarenheter av läckagemätning? Har du några tankar att dela med dig av? Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan!

kent_90   /Kent Alm


Hur kommenterar jag?

Kommentera genom att logga in
  1. Skriv din kommentar i fältet "Start the discussion..."
  2. Klicka på någon av ikonerna för att logga in med Disquskonto, Facebook, Twitter eller Googlekonto.
  3. Klicka på "Post as...."
  4. Din kommentar publiceras direkt!

Kommentera som gäst (dvs utan registrering) 
  1. Skriv din kommentar i fältet "Start the discussion".
  2. Klicka på "Name" och skriv in ditt namn. Då kommer det upp fler val.
  3. Klicka på "Email" och skriv in din e-postadress.
  4. Hoppa över fältet för "Password".
  5. Klicka i de två översta rutorna. Den tredje kan du lämna tom. 
  6. Klicka i rutan längst ner, där det står "I'd rather post as a guest". 
  7. Klicka i rutan att du inte är en robot. 
  8. Klicka på pilen längst ner till höger.
  9. Din kommentar skickas för granskning och läggs upp inom kort.



2021-03-04