Självklart ska vi ta tillvara möjligheterna med digitalisering och framförallt ska vi bereda en väg för kommande generationer - som troligen förutsätter att vi gör det. 2000-talets generation lär inte nöja sig med pdf:er utan vill sköta sin vardag såsom myndighetskontakter etc helt digitalt. De vill kunna ta hand om de gamla i äldreboendet via smartphones, söka bygglov, dagisplats, skolval, sjukvård, kollektivtrafik… ja i princip allt ska kunna skötas genom smarta tjänster. Ett digitalt ID gör att du inte behöver krångla med inloggningar och ett virtuellt chip ger access till det du behöver tillgång till.

Inom myndighetsvärlden ser vi förhoppningsvis en effektivisering, mer likabehandling och transparens, kortare handläggningstider, responsivitet och kanske rentav billigare beslut. Frigörandet av data blir också ett viktigt led i att förbättra beslut, då till exempel byggaktörer når samma data som de myndigheter som ska välsigna projekten.

OK, vad krävs då för att lyckas med detta mål? 

Några parametrar är det skall-krav på: 

• Standardisering av geodata

• En modern finansieringsmodell

• Frigörande av geodata 

• Ledargestalter

• Kvalitet

Att vi inte redan har standardiserade geodata 2019 är inget annat än ett fatalt misslyckande. Standardisering är grunden för all vettig hantering av geodata. Geodata ska självklart vara öppen, tillgänglig och kostnadsfri, innehålla regelverk och säkerhetstänk som stödjer och medger öppenhet. 

Finansieringen av geodata måste bli en överordnad fråga. Avtalsmodeller av olika slag mellan geodataproducerande parter är uttömd sedan länge och svensk konsensusmodell leder ingenstans. Nu måste någon ta lead i dessa frågor. Geodatarådet i all ära, men Lantmäteriet behöver inga startblock just nu. För ett 10 000 meterslopp (läs maraton) behövs inga startblock, det är bara att börja springa. Ju tidigare man startar, desto snabbare kommer man i mål. Vi vet vägen, den är utredd tusen gånger, men nu behöver vi myndigheter som vill och vågar bestämma. Att man har ett komplext och viktigt samhällsuppdrag behöver inte hämma framfarten, tvärtom. Uppvisa professionaliteten och använd samhällets förtroende. Nu är det bara att ställa sig upp och gå i bräschen!

Dock finns det ett universellt krav över alla andra och det är kvalitet på data. Vi kommer inte kunna räkna hem digitaliseringsvinster om vi inte bygger med kvalitet, det vill säga den kvalitet ett automatiserat bygglov kräver eller den kvalitet en automatiserad lantmäteriförrättning kräver. 

För att inte krångla till det; ”skit in – skit ut” eller ”det gäller att göra rätt från början”. Låt oss främst ledas av den egentliga samhällsnyttan och tillväxtmöjligheterna, inte bara digitalisering i största allmänhet. 

Vi ska inte vilseleda oss att tro att en robot kan matas med vilken skräpdata som helst. I alla fall inte om vi vill att grannens hus byggs med mitt medgivande och på det avstånd som jag just medgivit. Jag vill heller inte att min anlitade skogsentreprenörs självkörande skördare kör vilse in på min grannes fastighet, utan avverkar mina träd och inga andra.

Så, låt oss börja med att skapa rättsverkan på Lantmäteriets registerkarta (fastighetskarta), då måste den faktiskt iordningställas efter just den kravbilden. Även om man kan föranledas att tro, just för att många just tror, att den tål denna typ av användning – så gör den inte det. Det kan ta en stund att få fason på den (många gränser är det) - men om man tar detta på allvar och kraftsamlar resurser, så är det inte omöjligt. Låt oss börja med de områden som vi prioriterar för samhällsbyggnad och infrastrukturprojekt. Väv in de areella näringarnas behov, främst skogen, så att kvalitetshöjande arbeten sker där de behövs som bäst. Då möter registerkartan framtidens krav, eller egentligen dagens och kanske till och med gårdagens krav om vi ser till användningen. Det är dags att dra upp huvudet ur sanden och ta ansvar för det som sker. Grundbulten måste på plats, annars bygger vi luftslott och det har vi inte tid med. Och det är inte heller särskilt roligt.

På YouTube kan du se filmer som beskriver problematiken, producerade av Boverket och Lantmäteriet:

• Över gränsen
• Vet du vad du äger?